Melasma är en vanlig förekommande typ av pigmentfläckar som uppstår p.g.a av hormonförändringar vid graviditet eller intag av p-piller, och drabbar särskilt solexponerade hudområden. Det kännetecknas av ljusbruna, grå-bruna eller mörkbruna fläckar i ansiktet, särskilt på kinder, centrala ansiktet, pannan, över läpparna, näsan, näsryggen och hakan och runt ögonen.

 

Behandling av Melasma

Genom att använda solskyddsmedel och undvika solexponering kan man förhindra melasma från att bli värre. Annan behandling kan vara krämer för bleka och få bort fläckarna. En av de vanligaste behandlingarna för melasma är solskydd. Detta innebär att bära solkräm varje dag och återapplicera nytt solskyddsmedel var annan timme. Dermatologer rekommenderar även att du bär en bredbrättad hatt när du är utomhus. Solskyddsmedel ensamt kan inte ge dig det skydd du behöver. I fallet med hormonellt orsakad melasma, när förlossning väl skett eller när användning av p-piller har upphört försvinner fläckarna vanligtvis på egen hand.

Melasma orsakas oftast av graviditet och p-piller

Melasma kan inträffa under graviditet och kallas ibland för graviditetsmask. Det är oftast relaterat till överskott av hormoner som uppstår under graviditeten, vid användning av p-piller och vid endokrina störningar. Hos kvinnor som tar p-piller utvecklar ca 30% melasma eftersom deras kroppar genomgår en liknande typ av hormonella förändringar som sker under graviditet. Melasma på överläppen kan tyda på användning av p-piller. Det kan också vara associerat med en del andra läkemedel eller svår leversjukdom, eller så kan det finnas okända orsaker.

Andra faktorer som kan bidra till dess bildande är en kombination av solskador och användning av vissa produkter, såsom deodoranter eller hygienprodukter som en person har en känslighet eller allergi mot.

Typer av Melasma – Epidermal och Dermal

Det finns tre typer av melasma: epidermal, dermal och mixad.

Beroende på om individen har dermal eller epidermal melasma kommer behandlingen att se olika ut. Den dermala formen kommer troligtvis inte att svara på blekande- och pigmentreducerande medel. Melasma kan uppträda antingen som bruna eller blå pigmentfläckar beroende på djupet av pigmenteringen. Epidermal pigmentering är brun och går utmärkt att behandla med krämer etc, medan dermal pigmentering är blåaktig och är svårare att behandla.

Epidermal melasma tenderar att vara ljusbrun och förstärks under undersökning med UV-ljus. Epidermal melasma karakteriseras av ökat melanin i tillväxtlagret (stratum basale) av överhuden och lagren ovanför detta, med en del vakuolisering i tillväxtlagret. Detta är den vanligaste och den lättast behandlingsbara typen av melasma.

Dermal Melasma är oftast grå- eller blåaktig i färgen och förstärks inte vid undersökning med UV. Den så kallade Tyndalleffekten står för det blå utseendet av dermal melasma. Detta beror på melanins absorption av ljus och brytningsegenskaper hos ljuset själv, vilket leder till en upplevd blå nyans. Dermal melasma visar sig ofta vara svår att behandla, och man har endast funnit att det kan förbättras med produkter som innehåller mandelsyra alternativt Fraxel laser eller IPL.

Blandad Melasma är mörkt brun med varierande förstärkning av UV ljus. Om en UV-ljus undersökning är osäker kan en biopsi vara nödvändig för att skilja på de två typerna.

Vem får Melasma? (Epidemiologi)

Studier av epidemiologin för melasma visar att det är en vanlig sjukdom bland mörkhyade personer. Det är mer framträdande hos patienter med hudtyper IV-VI. Det är vanligare bland personer från mellanöstern, latioamerikaner, afro-amerikaner och afrikaner (särskilt etiopier) samt asiater och bland öarna i stilla havet.

Det finns en tydlig genetisk predisposition för utveckling av melasma, eftersom det kan ses hos mödrar i samma familj och även i tvillingar. Melasma kan också förekomma hos män, men män står endast för 5-20% av fallen, beroende på i vilken population man mäter.

Hur uppstår Melasma? (Patogenes)

Mekanismen bakom uppkomsten av melasma är oklar. Några forskare har föreslagit att betalipotropin som utsöndras av hypofysen kan inducera melasma. Det är en känd melanotrofisk peptid. Detta har dock ännu inte bevisats, eftersom nivåer av proteinet inte ändrats mellan de drabbade och icke-drabbade.

Melasma påverkas tydligt på något sätt av östrogen eller progesteron, med tanke på det tidsmässiga förhållandet mellan debut till graviditet och intag av p-piller. Studier på melasma hos män har också visat på subtila hormonella obalanser som en möjlig mekanism för dess patogenes. Intressant är att kvinnor som är postmenopausala och får östrogenbehandling inte brukar ha melasma. Men om kvinnan ges hormonbehandling som innehåller progesteron är det sannolikt att hon får melasma. Detta implicerar att progesteron är ett viktigt medlande hormon i melasmainduktion.