Hydrokinon

Hydrokinon, ämnet som Michael Jackson troligtvis använde, anses vara en av de mest effektiva hämmarna av melanogenes in vitro (i ex. provrör) och in vivo (i faktiska huden) och är det mest använda topiska hudblekande medlet för behandling av olika typer av pigmentfläckar och hyperpigmenteringstillstånd. Det anses vara den gyllene standarden för behandling av hyperpigmentering, med över 50 års data på effektivitet och säkerhet.

Hydrokinon, även känd som benzene-1,4-diol eller quinol, är en fenolisk, aromatisk organisk substans, med den kemiska formeln C6H4(OH)2. Dess kemiska struktur har två hydroxylgrupper bundna till en benzenring på var motsatta sida. Det är ett vitt, grynigt fast ämne. Det återfinns naturligt i många växter så väl som i havre, kaffe, te, öl, vin och bär men det sönderdelas i levern till reaktionströga ämnen.

Verkningsmekanism

Det är en fenolisk förening som blockerar omvandlingen av dihydroxifenylalanin (DOPA) till melanin genom att hämma tyrosinas. Den strukturella likheten mellan hydrokinon och melanogeniska prekursorer möjliggör hydrokinonons interaktion med tyrosinas. Denna interaktion gör att hydrokinon hämmar av tyrosinas genom att kovalent binda till histidiner eller genom att  interagera med koppar vid det aktiva centrumet hos enzymet.

Dessutom leder skapandet av reaktiva syremolekyler och kinoner inducerat av hydrokinon till oxidativ skada på membranlipider och proteiner såsom tyrosinas. Hydrokinon anses också förhindra pigmentering genom utarma tripeptiden glutation, ändra melanosomfunktioner eller genom att hämma DNA-och RNA-syntes med selektiv cytotoxicitet mot melanocyter och melanocytförstörelse.

De cytotoxiska effekterna av hydrokinon är inte begränsade till melanocyter, men den dos som krävs för att hämma cellulär metabolism är mycket högre för icke-melanocytiska celler än för melanocyter. Sålunda, kan hydrokinon anses vara ett potent melanocytotoxiskt medel med relativt hög melanocyt-specifik cytotoxicitet.

Bevis på förbättring hydrokinon (monoterapi) observeras vanligtvis efter 4-6 veckor, men förbättringarna tycks plana ut efter ca 4 månader.

Tillgängliga formuleringar

Hydrokinon finns i koncentrationer som sträcker sig från 2 till 5%. Högre koncentrationer är effektivare men orsakar mer irritation. I vissa länder, t.ex. USA, är det enkelt tillgängligt i olika kosmetiska preparat upp till en koncentration om 2%. Det är dock förbjudet i Europa, läs mer längre ner.

Även om behandling med enbart hydrokinon kan vara effektivt i hudblekande behandlingar så innehåller traditionella hydrokinonformuleringar andra beståndsdelar som främjar en synergistisk effekt för att öka effektiviteten. En populär formulering består av hydrokinon och en kortikosteroid för att minska inflammation, detta tillsammans med tretinoin har visat sig minska atrofi i samband med kortikosteroiden samt ta bort pigmentering genom att öka keratinocyternas omsättningshastighet och penetrationen av hydrokinon.

Två kända inhibitorer av glutation, cystamin och buthionine sulfoximin, har också rapporterats användbara för deras förbättring av den inhiberande effekten av hydrokinon på pigmentering.

Cook-Bolden et al. 26 genomförde en 12-veckors, öppen studie av mikroinkapslat hydrokinon 4% och retinol 0,15% med antioxidanter vid behandling av 21 patienter (81% Fitzpatrick hudtyper IV-VI) med PIH (n = 17) – postinflammatorisk hyperpigmentering  – och melasma (n = 4). Det visades på en signifikant minskning av lesionsstorlek, pigmentering och sjukdomens svårighetsgrad från vecka 4 till studiens slut (alla p <0,032), och reflektans spektrofotometrisk analys visade statistiskt signifikanta minskningar av melanin i huden så tidigt som vecka 4. En liknande studie med en majoritet av färgade patienter som behandlades med mikroinkapslad hydroquinone 4% / retinol 0,15% och solskyddsmedel fann också detta att detta ämne  är säkert och effektivt för både hyperpigmentering och melasma.

Sidoeffekter av Hydrokinon

På senare tid har det varit en del kontrovers kring användingen av hydrokinon vid hyperpigmentering. Trots den anmärkningsvärda övergripande säkerheten hos hydrokinon, så har kemikalien flera potentiella negativa effekter. Exempel på dessa bieffekter är: erytem, permanent leukoderma, hudirritation, kontaktdermatit, katarakt, pigmenterad kolloid millium, nagelpigmentering eller missfärgning, förlust av elasticitet i huden, försämrad sårläkning, hypopigmentering (ljusare hudfärg) av den omgivande normala huden som har behandlats med hydrokinon (”halo effekt”) och post-inflammatorisk hyperpigmentering.

En ovanlig men allvarlig negativ bieffekt av hydrokinon är exogen okronos. Detta tillstånd karakteriseras av att huden progressivt blir mörkare vid det behandlade området. Vid exogen okronos så ansamlas homogentisinsyra (2,5-dihydroxyphenylättiksyra) i dermis vilket orsakar en degeneration av kollagen och elastiska fibrer, vilket följs av att det karakteristiska utseendet hos okronosiska avlagringar visar sig genom halvmåneformade, ockra-färgade fibrer i dermis vid tinningen, kinderna, käken och halsen. Det var vara extremt svårt att återställa detta tillstånd. Exogen okronos förknippas vanligtvis med frekvent användning av mycket höga koncentrationer av hydrokinon under lång tid, men kan även uppstå vid kortare tids användningar av koncentrationer om 1 till 2%.

Genomgång av dess säkerhet

Kooyers et al. Vädjade för att all använding av hydrokinon som ett hudblekande medel helt skall upphöras, med hänvisning till att risken för långsiktiga effekter (cancer) inte längre kan ignoreras. Å andra sidan har Nordlund et al. Granskat bevisen för säkerheten hos hydrokinon vid behandling av hyperpigmentering och drog slutsatsen att data tyder på att det är rimligt att använda hydrokinon för behandling av hyperpigmentering. Detta stämmer överens med Kauma et al. Som rapporterade att hydrokinon i allmänhet bör anses vara mycket säkert.

Vad säger Lagen?

Hydrokinon har använts i över 50 år och inga fall av hudcancer eller intern malignitet relaterat till utvertes använding har rapporterats.

Hydrokinon har förbjudits i Europa på grund av dess risker för bl.a. exogen okronos och permanent depigmentering som följd av långtidsanvändning. Hydrokinon har förbjudits i kosmetika och receptfria läkemedel av Europeiska kommittén (24. Dir 200/6/EG) och formuleringar är endast tillgängliga genom recept.

FDA har nyligen uttryckt samma sannolikhet för hydrokinon i USA. År 2006 släppte den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA) en förklaring som föreslog ett förbud mot alla receptfria medel med hydrokinon baserat på studier på gnagare, som visade på att oralt intagen hydrokinon kan vara cancerframkallande. Hittills inväntas fortfarande ett slutgiltigt beslut av FDA.